Palolem

Bad, bad, bad och sol, sandslott, deckarspelet (tack Ester), schack (tack Hjalmar R) farsk frukt och fantastisk god mat, ungefar sa har vi det just nu. Vi ar kvar i Palelemo och kommer nog stanna har minst en vecka till. Ann, vi har inte bestamt oss for om vi ska stanna har och gora utflykter harifran (ar kanske 3 timmar upp till huvudstaden eller om vi ska flytta upp till en strand vid centrala Goa och gora utflykter darifran samt ha nara till flygplatsen, vi far se hur det kanns. Ni vet, a ena sidan och a andra sidan.... Igar kopte vi en stor trumma sa nu ar vi annu mer lattflyttade, eller inte!

En valdigt rolig sak har ar alla kossorna som finns pa stranden. Att dela den med hundar och ibland katter ar vi vana vid men att kossorna aven kommer bokandes vid solstolen och ligger pa stranden kanns valdigt annorlunda. Men stranden ar lang och det finns plats for alla sa det ar ingen fara, vi har inte sett dem bada annu... de gillar nog inte vagorna. Har ar lite lagom stora vagor och inga undervattensstrommar sa det ar perfekt att bada.

Vi ska aka pa en batutflykt och titta pa delfiner nagon dag framover, annars kommer det bli fortsatt lugnt strandliv. Laser vi om laget hemma inser vi att det blir kallt att komma hem sa det galler att passa pa.

Angaende att resa i Indien med barn sa har det gatt over forvantan bra. Det ar valdigt mycket att uppleva och jag tror att barnen tar in lite i taget. Nar vi hade varit har i nastan en manad sa pratade vi om tiggare men barnen hade inte uppmarksammat nagra. Da hade vi i och for sig varit pa icke turistiga stallen som i Trichi och sedan i Kovalam dar till och med hundarna hade det bra sa det var inte sa konstigt kanske men nagra hade vi stott pa. Men barnen sag nog inte skillnad pa tiggarna och alla som ville dra dem i kinden och kanna pa dem. Men nar Jesper val hade uppmarksammat dem sa har han ftagit or vana att ha nagra rupiesar i fickan som han ger dem.

Det vi sager till dem oftast ar att de inte ska ta pa allting. De har inga hamningar alls och kasar garna runt pa  t ex ett supersmutsigt golv pa en acklig bussstation och leker for fullt. Vi sager ocksa ofta till dem att halla sams men det har ju inte med Indien att gora precis... Det dar med att vanta ar ocksa en svarighet men det fungerar jattebra med pysselpasen som far folja med overallt.

Det roligaste att resa med barnen ar att man upptacker helt andra saker, far en annan kontakt med andra manniskor och att man upplever ett aventyr tillsammans. Vi har haft tur an sa lange och hallt oss ovantat friska vilket ocksa gor att allt blir lattare. Hoppas det haller i sig!

Tack Emma J for rapport fran Gula klassen. Nu nar skolan har borjat igen sa tanker vi pa er och blir mycket glada over halsningar. Tack alla andra ocksa for halsningar. Lovisa pratar mycket om mormor men aven manga andra borjar efterlangtade...

Bodil och Maya, vi flyger till Bombay den 26:e och sedan hem den 29:e januari.
Manga kramar fran oss!